I Åby tillkom Gustavs skola 1852 som var en donation från greven Gustav Flemming. Skolan skulle vara en undervisningslokal för torpare och statarebarn under Årup säteri. Skolan var privat ändra fram till år 1922, då kommunen övertog ansvaret för skolan. Gustavs skola var en för sin tid modern skola. Den bestod av en gosse och en flickavdelning. En tid serverades mat på skolan, något som var mycket ovanligt. 1942 lämnade de sista eleverna Gustavs skola.
Anna Wallin, f.d. elev berättar minne från sin tid på Åbyskolan, Alvikenskolan
Min skolgång började 1920, då jag var sju år. Vi hade tre kilometer att gå till skolan, det var på stigar och att kliva över stengärden. På vintern när snön kom var det ganska så arbetsamt att ta sig till skolan. Jag hade två äldre bröder som jag hade sällskap med till skolan, Edvin, som var 5 år äldre, och Bror, 3 år äldre. Första året gick man bara fyra timmar om dagen i skolan. Vi hade en underbar lärarinna, Wilhelmina Wittlander. Betyg fick vi varje år när det var examen på våren med avslutning i kyrkan.
Åren går och sen så kom man till folkskolan som var indelad i fem klasser. Trean och fyran var mellanskolan och hade sina lektioner för sig medians femman, sexan och sjuan var tillsammans i samma sal. En av lärarna, Gustav Eklund, var en sträng lärare. Om man inte var uppmärksam blev man tilltalad sitt namn, så det var till att ha blicken framåt.
Jag slutade sjunde klass i maj 1927. Men på hösten 1927 flyttade jag över till Ivetofta, Alvikens skola, där jag började i fortsättningsskolan. Där var trivsamt och vi fick en trevlig lärare, lärare Ekberg. I skolköket hade vi Nelly Ekberg och då fick vi baka, laga mat, tvätta och lära oss att sköta ett hushållsarbete.
Den vintern går vi och läser också. Kyrkoherde Alfred Jacobsson var konfirmationslärare, men Jacobsson dog innan julen 1927, så vi fick en vikarie från Mjällby med namnet Engelsson. Vi konfirmerades våren 1928. Bänkarna som vi elever sitter i är avsedda för två och stolen är fast vid bänken. Det är ett lock att öppna och under locket förvarade vi våra böcker och skrivmaterial. Bläckhornet var en fördjupning i bänken. Vi använde stålpenna och blyerts att skriva med, radergummi fick vi också ha.
Angående hygienen, var det lite si och så med den. Där fanns toalett med fyra hål med lock, plus toalettpapper, men ingen tvätt anordning. På gårdsplanen stod en gårdspump, där hängde en emaljerad mugg som vi elever fick dricka ur när vi var törstiga. Det var ett problem för flickorna som hade textilslöjd, då var vi nog inte så rena om händerna alla gånger. Men det fick vår moder ta hand om när det blev färdigt och skulle visas upp på examen. Vi gjorde många fina arbeten.
Inlagt av Peter Lennartsson 2024-02-11